Blodgivare, semester och framsteg

Kan börja med att tala om att mitt omsorgsfullt gjorde V86 system inte gick in. Det skrällde i första avdelningen och en 1% sprang i som vinnare och den hade jag så klart inte med... det slutade med bara 5 rätt 👎

I torsdags var jag till blodcentralen i Kristinehamn. Om alla prover är bra så har jag tänkte att bli blodgivare! 

När Louise var sjuk och behandlades med cellgifter var tillgången på blod en överlevnadsfråga för oss. Jag vill och hoppas kunna ge något tillbaka nu. Jag och syrran samåkte till Kristinehamn eftersom vi hade ärenden där båda två. 

Efteråt passade vi på att äta lunch. Vi har en väldigt speciell relation syster ❤️❤️ och jag. Micke brukar fråga om vi aldrig tröttnar på varandra med tanke på att vi jobbar tillsammans. 

men nej! Klart vi kan irritera oss på varandra lite grann ibland men det är faktiskt väldigt sällan.  

Jag har verkligen haft fullt upp den här veckan. Jobb, träning,  

Promenader, Ellie besök men också en del mys i vintermörkret. 


Nu har jag nästan 2 veckors semester! 

På tisdag kväll sitter jag där och myser! 

Jag startade semestern med att få en timmas massage på min onda kropp. Jag har tränat ganska hårt den här veckan och målet jag satte upp för 11 veckor sen att köra två styrkepass i veckan och ett konditionspass har jag hållit. Jag har utvecklats väldigt det här veckorna. Mina personbästa har stigit massor. Från 65 till 90 i knäböj mitt böj på 100 kg kan jag nog inte räkna som godkänt. 
Från 80 till 100 i marklyft
Från 45 till 50 i bänkpress
Jag har utvecklats mest inom knäböj och det beror nog inte på att jag blivit så mycket starkare utan att jag nu inte tycker det är lika läskigt att göra dem som jag gjorde förut. 

Nej nu ska jag gå och sova i morgon ska det packas precis hela dagen! 
Jesper kommer hit och tar hand om hus och katter medan vi är borta. Jag hoppas verkligen att jag kan slappna av och njuta av den här semestern. Förutsättningarna har jag ju skapat i alla fall. 

Trav, boxhopp och matvanor

En kund på jobbet anordnar varje höst en oddstävling. När 5 av 10 veckor är gjorde har jag lyckats med bedriften att ligga i topp. 👍 Med tanke på att jag för 2 år sen inte visste om Goop var en häst eller kusk så förstår ni hur stort travintresse jag har. 😂😂😂

Nu måste jag i och för sig kunna en del om hur spelen fungerar i och med att jag jobbar med det men jag har inte blivit tagen av speldjävulen om man säger så. I oddstävlingen är det ära som står på spel och leder man halvtid ska man tydligen straffas 😂😂😂 andra kanske hade sett det som en ära att få göra butikens stora V86 system för denna vecka men för mig var det typ panik igår!

Hur det kommer gå vet vi i kväll! Några större förhoppningar har jag inte! Fast visst kan jag en del om själva travsporten nu mera. Jag har till och med en favorit häst 

Den vackraste av dem alla On track piraten. 

Förutom att jag gillar att träna finns en till STOR anledning till att jag tränar. Det är att jag har en ledsjukdom som hör ihop med hudsjukdom psoriasis. Om jag inte tränar får jag ont och blir orörlig men jag måste också verkligen anpassa träningen efter detta. En överbelastning leder mycket lättare till inflammation som i sin tur kan göra att jag inte kan träna på flera veckor. Sjukdomen går också i skov och jag är ofta väldigt bra och har sällan några besvär. Nu i två dagar har jag dock inte vara så bra. 👎 

Det knakar över allt när jag rör mig, jag är så jäkla stel och öm lite överallt. Jag har ett styrkepass på mitt träningsschema idag och planen är att jag ska gå i väg och få det gjort men med lite anpassningar kanske. Inga maxlyft idag helt enkelt! 😃

I måndags körde jag Tabata boxhoppsintervaller på morgonen. Jag har en väldigt låg box, för jag kan nästan inte hoppa om jag ska vara ärlig. Om ni då tänker er att man hoppar upp och ner på en låda så fort man kan och då inte är så himla lätt och smidig, så låter det en hel del.

Som mamma känner jag mig oftast älskad av mina barn tack och lov. Men när jag hörde knackningarna i väggen och insåg att jag inte haft en tanke på att Lollo ❤️❤️ hade sovmorgon, studiedag och sov i rummet bredvid kände jag mig lite mindre älskad en stund 😳😳

Hon är dock inte långstint min tjej! 

Den här hade hon delat på FB och då grät jag så klart. Jag är så himla lättrörd. Folk säger att det blir värre med åldern och är det sant kommer jag tjuta bara av att se solen en vacker dag när jag blir 60 år. 

Den går kanske i arv mamma/barn relationen. Det var ju inte längesen som jag skrev här på bloggen om hur mycket jag värdesätter min relation till min mamma. För att inte tala om vad jag värdesätter relationen till mina barn och snart ska jag få en hel vecka med dem helt för mig själv, bara jag och mina trollungar. De är mitt liv, det viktigaste jag har och det finaste jag gjort. Så känner såklart alla mammor men mitt liv vore inget utan mina troll! 



Nu något helt annat, min träningsfrukost! 

Jag jobbar med mina matvanor och försöker få ett normalt förhållande till mat. Alla mina år av bantande, dieter och trixande har gjort att jag utvecklat en ätstörning. Det har jag skrivit om förut, jag svälter och hetsäter och har gjort i många år. Att vara mätt har för mig varit kopplat till ångest. Jag är dessutom insulinresistent så jag har inte kroppen på min sida när det gäller att försöka gå ner i vikt. Jag har jobbat hårt med detta och då främst med att skapa goda vanor. Att äta tillräckligt mycket varje måltid så att inte konsekvensen ska bli att jag vid nästa måltid är så hungrig att jag överäter som man gör när man är just döhungrig. Jag jobbar mest med mitt huvud om att jag måste äta och att det inte är något fult och misslyckat med att äta sig mätt. Sen jag slutade att väga mig varje dag och ser till att äta ordentlig har jag stått still i vikt och inte hetsätit en enda gång! Jag vågar inte mixtra med att dra ner på maten för att försöka gå ner i vikt än. Kanske det inte är så viktigt heller. Jag kan ju göra det jag vill med min kropp trotts att den är tung. 

Jul förberedelser

Det är inte så ofta som det händer men idag stod det träning på mitt schema och jag prioriterade bort den. Jag har ganska mycket framför mig och häromdagen hade jag ett långt samtal med min man om hur stressad jag kände mig. Alla skulle ha en Micke ❤️❤️ han är så himla bra på att ge lite perspektiv och på ett bra sätt ifråga sätta sånt som jag tycker är självklart. Det är en sida som jag uppskattar hos honom även om han ofta just i den stunden inte får någon uppskattning för det. När han säger: är det verkligen helt nödvändigt att julpynta när du inte en ska vara hemma? Så svarar jag helt surt att det självklart är nödvändigt. Fast sen när jag får tänka så har han ju en poäng. 
Det är ibland bra att få lite andra perspektiv. Micke lovade att det blir jul även om man inte hinner med allt. Hur självklart och barnsligt det låter så är det ju en tanke man faktiskt behöver säga till sig själv ibland. Jul är just den högtiden då jag har väldigt mycket krav på mig själv och hur saker och ting ska vara. 

För mig är det viktigt med att julpynta och fixa kom jag också fram till så även om det kanske inte är nödvändigt så vill ja ha det gjort innan jag åker. Det är en tradition som jag tycker om. Men allt kanske inte behöver göras innan jag åker på semester? Eller man kan kanske börja julpynta fast det bara är 20 november för att man ska hinna och samtidigt slippa stressa! 

Jag har lagt hela den här söndagen på att städa och fixa, Micke skötta markservicen och lagade mat och gjorde allt sånt så jag fick göra klart. Nu känner jag mig ganska nöjd och det som är kvar, kan jag göra när vi kommer hem från Teneriffa. 

Grejen är ju den att det är ju inte meningen att man ska halvt stressa ihjäl sig innan man åker på semester och inte inför jul heller. 

Så nu har jag tjuvtänt ljusstackarna en liten stund. Lite julkänsla får man i alla fall!  

Nu har jag en så himla skön känsla. Massa stress är borta. Jag ska ta tag i packningen redan under den här vecka efter som jag jobbar ganska mycket men det känns helt okej. 

Blogga, träna och återhämtning

Jag älskar att blogga! Det är en av de roligaste sakerna som finns, något jag vill prioriterar. Inte för att jag egentligen tror att jag berikar någon annans liv så mycket med mina ord.Utan för att jag själv känner att jag med hjälp av att sätta ord på händelser och upplevelser i livet får en unik möjlighet att sortera, mitt annars ganska stressiga liv. 

Grejen är den att jag nu mera hittat en annan sak som också är det roligaste jag vet och det är att träna och att just träna styrka och lyfta tungt. Jag har ingen aning om vad som är mina max lyft, allt jag provat att lyfta har jag lyckats med. Sen av vad jag läst och hört är max styrka inget man ska prova så ofta. Jag kör på några pass och så provar jag något som låter tungt i mina öron och än så länga har jag fixat det! 

Här ett försökt på 90 kg i knäböj.. det funkade och jag gjorde totalt tre stycken.  Igår var det dags för ett besök på gymmet igen.

Bänkpress och marklyft stod på schemat. Fick helt ovärderlig hjälp med tekniken igår och kände mig stark för första gången även i bänkpress!!

Sist blev jag liggandes under dessa och fick skamsen åla mig från bänken.

Jag har frågat mina barn om lov om att skriva om detta och de har båda sagt att det är okej. Jag tycker valet är svårt för de är egentligen för unga för att avgöra om det är okej eller inte. Fast det är väldigt viktigt att prata om detta och även att sprida kunskap om just neuropsykiska funktionsnedsättningar. För trotts att vi lever i en morden tid så är fördomarna många. Gustav har Aspergersyndrom och ADD Linnéa har ADHD. Många vet inte ens skillnaden mellan asperger och ADHD men jag ska inte börja med att förklara det utan jag förutsätter att ni som läser vet lite vad det handlar om. En sak som jag kan tala om är att om du misstänker att ditt barn har en funktionsnedsättning var beredd på att allt kommer ta tid. Mycket lång tid, flera, flera år av väntan i kö till utredning i kö till att få rätt hjälp och stöd. I torsdags var vi till BUP i Karlstad på samtal om medicinering.  I det samtalet beslutades att båda Gustav och Linnéa ska få prova Ritalin. Idag var första dagen. Vi hoppas och tror att det ska hjälpa barnen på lite olika sätt. Gustav som är ganska slö och trött person, hoppas vi ska kunna vara mer vaken och alert. Linnéa som är hyperaktiv hoppas vi ska kunna finna att lugn. Idag började vi att medicinera och jag kommer självklart att återkomma till detta.

Efter vårt besök på BUP i fredags stannade vi och åt hamburgare. 

Jag har haft en tuff jobb vecka, 7 dagar i rad tar på krafterna. 

Det är här min återhämtning! 

och detta!

Men inte nog med det! Igår kväll kom världens bästa vänner, Mats och Rosie på besök och stannade över natten. Hela besöket avslutades på ny öppnade Dollarstore i Filipstad

Jag och Rosie shoppade på och Micke och Mats led lite men var inte så gnälliga trotts allt. 

Jag hittade denna! Ett självklart inköp för ett Winnerbäck fan som jag! 

Återhämtning och sortering är viktigt för mig och det gör jag som jag skrev ovan genom att blogga och sätta ort på känslor och händelser. 

Jag är en ganska lugn och sansad person som sällan blir arg och förbannad. Jag har ett jäkla morgonhumör men det går över så fort jag fått i mig mitt morgonkaffe. Förra veckan inträffade något jag tack och lov sällan upplever. Jag blev riktigt jävla förbannad. Jag gillar att studera och analysera saker som händer och saker som jag känner och detta var inte en rolig upplevelse. Jag tror heller inte att den var sund på något sätt. Jag kände mig både kränkt och förbannad och det fick verkligen fysiska konsekvenser.   

Nu var det inte så att jag brusade ut och gapade och skrek. Det kanske hade varit bättre. Nej jag fick på riktigt andnöd. Hela min bröstkorg krampade och jag såg blå fläckar i synfältet. Jag tog en promenad och försökte andas lugnt men det hela sluta i ett migrän anfall. Som sagt är det sällan jag blir arg men detta måste jag helt klart jobba på. Hur släpper man saker? Anledningen till att jag var arg var helt klart inte värd all den energi de tog och så här när saken är utredd måste jag verkligen hitta en strategi för så där jäkla arg vill jag verkligen inte bli igen. Jag blev ju för tusan sjuk av det!!! 

Dagen efter mitt utbrott försökte jag springa

Det gick inte alls kan jag säga! Jag hade ont, kände mig helt slut. Detta förde med sig att jag i början av veckan hade mycket negativ energi i kroppen. Det har tagit några dagar att vädra ut detta och att tanka in ny. 

Detta fick pappan i familjen av sina barn på farsdag!

och han är verkligen värdens bästa pappa och den person som ger mig mest energi men som också kan sätta ner foten åt mig när jag kör fast i tankarna! 
min Micke

Anmälan, babysim och mamma

I måndag klockan 19:00 öppnade anmälan till Vätternrundan 2017. Jag hade utan tvekan högra puls 18:59 än någon gång under mitt Crosstrainerpass på förmiddagen. Klockan var 19:00:10 när jag kollade på den efter att jag skickat min anmälan. Det fanns all anledning att vara nervös för på Cykla.se kan man läsa att: På två minuter var 95 procent av de 16 500 platserna bokade.

Jag lyckades dock säkra en varsin plats åt mig och Gudde! 👍 Nu är det bara att träna målet kommer att vara att ha 100 mil i benen. Jag vet dock att det är lite orealistiskt förra året fick jag 

Lizette frågade för ett tag sen om jag ville följa med henne och Ellie på babysim. Tyvärr är det på måndagar och då jobbar nästan alltid jag. 

Men den här måndagen kunde jag följa med! Så glad att hon frågade mig! Mina favotjejer! ❤️

Idag har jag varit ledig och då passat på att göra det bästa jag vet. Ja ni gissar rätt jag har tränat. 

Knäböj, lastdrag och militärpress körde jag idag. På filmen här kör jag 5 x 60 kg. 

Just nu sitter jag har framfördatorn i mitt lilla kontor som vi kallar för datarummet. Det faller långsamma ganska stora snöflingor från himlen och jag har en kopp varmt kaffe framför mig. Jag har varit ute på en nästan två timmar lång promenad. 

 

Det var inte så kallt utan väldigt härligt faktiskt. Jag fick också några nya Pokémon samtidigt som jag passade på att prata i telefon med min mamma. För inte så länge sen insåg jag att jag är väldigt privilegierad som har en så fin relation till min mamma. Alla har det verkligen inte som vi. Jag pratar med henne ofta och hon är mitt bollplank i det mesta. Hon finns alltid där när man behöver henne. Mina lilla fina mamma! 

Träningsvärk, 100 kg och en balklänning

Det är -3°C ut, blåser små spik och det snöar lite grann. Halva landet har snökaos men vi har inte fått någon snö alls här. Det är ju inte att jag sörjer det precis. Jag har träningsvila idag en så kallad återhämtningsdag. Ja nu låter det ju som om jag tror att jag vore elitidrottare och det är jag verkligen inte. Det är bara så roligt att träna och något jag vill göra varje dag men tyvärr så går det inte, man måste vila ibland.

  

Jag är så glad för min träning, fortfarande kan jag känna mig lite förvånad att jag håller i och fortsätter. Jag brukar vara en sån person som snabbt tröttnar på saker men träningen har fått en speciell betydelse för mig och för mitt liv. Förutom att jag fått massa fysiska vinster så är den största skillnaden i mitt huvud. Vad träningen gjort för min stressade själ är fantastiskt och går inte riktigt att beskriva.  

Som sagt, idag är det vilodag. Igår trotsade jag en djävulusisk träningsvärk och gick 8,8 km. Det var helt underbart när blodet började strömma i lårmusklerna efter ca 1 km och värken släppte en aning 

Det finns ju inget annat som hjälper mot träningsvärk mer än att röra på sig. 

Här är anledningen till min träningsvärk.  

Ett PB på 100 kg i marklyft på fredagmorgon och ett knäböjspass med Kia på torsdag!

Jag är nybörjare på knäböj men filmade dem och fick ett personligt svar av självaste Lofsan att de såg fina ut och fick ett tips på hur jag kan göra för att känna mig mindre vinglig. Det känns jättebra att få den feedbacken!

I torsdags var hon, jag, Lizette och Ellie till Fest och Bröllopspalatset i Degerfors och kollade och valde klänning. Den här blev det inte

men jag fick veta efter att ha tagit detta foto, att man inte fick fota. Så därför blev det inget kort på henne i den hon valde. Fast med hjälp av google hittade vi klänningen 

Den är helt underbar! Att det är Louise tur att ta studenten till våren kan jag nästan inte fatta. 

Fast kollar men på det här kortet från min egen kan man nog faktiskt se att det är 22 år sedan. För att inte tala om vad mycket jag upplevd sen den dagen. Det går inte ens att sammanfatta 22 år är väldigt lång tid.

Om lika lång tid till är den här lilla damen 22 år och det ska bli spännande att få följa även henne genom livet! 

Puss på mig själv sa Ellie 

Jag är jäkligt bortskämd måste jag säga. Inte nog med att jag har världens snällaste make som faktiskt står ut med mig även när jag har PMS och det vill inte säga lite. Så kan han baka bullar också! 

Varma nygräddade!! mums!!

Idag har vi haft kalas för Gustav.

Det var lite jobbigt att kalasa hela dagen tyckte Ellie bebis och somnade hos moster Lollo.