Träna, jobba, träna....

...... och där emellan ha tid för barnen och hemmet. Dammråttorna håller jag tack och lov borta med hjälp av min torsdagsstädning. Tvätten sköter min man och mina barn. Maten den fixar jag, veckas alla dagar nästan. Hur hinner du träna då? Jo jag tittar inte på tv 😀

Tankar och träning!

Dagens första tänke!

Läste ett inlägg på fb och morse som fick mig att tänka på de här orden om vänskap och de är så sanna. Jag ställer upp för mina vänner i vått och torrt men får man inget tillbaka så tröttnar man. Man orkar inget mer helt enkelt. Det spelar då ingen roll om vännen har det jobbigt för har man det jobbigt kan man i alla fall ge sin tacksamhet tillbaka men får man inte ens det så orkar man till slut, inte ge och det är därför de här visdomsordet är så sant.   

I morse gick jag upp ganska tidigt åt en bra frukost och sen bar det av mot Kalhyttan med Cina

12.24 km blev det idag. Årets längsta pass. Det var isigt som fan i spåret och jag önskar jag var modig men det är jag inte så i nedförsbackarna tog jag av mig skidorna och gick ner!  

Lollo

Idag firar vi Louise 17 årsdag och jag firar 17 år som mamma!

Slutat banta, simhallen och stulen olja

Jag tycker nu mera att jag inte stressar så mycket. Förr var mitt liv stress hela tiden men nu har det blivit sååå mycket bättre!!! 

Detta var en av de tankar som for genom huvudet på mig när jag åkte till jobbet igår. Men hallå vem försöker jag lura egentligen? där satt jag i bilen med en kall färdigstekt hamburgare i ena handen och en kaffekopp mellan stolarna!! Jag har möjligen blivit bättre på att hantera stressen. Jag blir liksom inte uppstressad över att jag kommer att äta min frukost i bilen på väg till jobbet men det är det enda jag blivit bättre på :) Jag är en tidsoptimist och i går morse var det ont om tid redan när jag vaknade och gick upp. Ändå plockade jag ur och i tvättmaskinen och hängde tvätten. Jag kommer alltid på något som gör att jag hamnar i ännu större tidsnöd än jag redan är. Känner mig faktiskt som ett hopplöst fall ibland. 

men men man ska ha mål här i livet och ett av dem är att stressa mindre. Andra mål i mitt liv hör ihop med träning, hälsa och personlig utveckling. 

Inga nyårslöften om att börja ett nytt liv med att banta och träna stenhårt. 

Utan jag tror jag för första gången i mitt liv satt upp rimliga mål.

Överst står

SLUTA BANTA!
Jag har liksom bantat i hela mitt vuxna liv så jag borde ju vara hur smal som helst men så är det ju inte. Jag har provat allt, precis allt och den enda dieten har avlöst den andra. Nu skiter jag i det, jag orkar inte mer. Jag tänker träna för att må bra, jag tänker äta det jag vet min kropp vill ha och inte äta det kroppen inte vill ha. 

En del av de råd man får är att äta som vanligt men efter att ha bantat så länge som jag gjort så vet man faktiskt inte vad som är vanligt längre. Jag ska försöka att tänka mat=näring till min träning. Jag ska alltså äta så jag blir starkare i kroppen och orkar träna så mycket som jag vill. Inte samtidigt försöka gå ner i vikt. 

Så fokus får nu vara på träningen. 200 träningspass ska genomföras 2015. 

Än så länge ligger jag på plus :)

Tanken är att genomföra halvklassikern. Det har jag skrivit om förut
Halvvasan 4,5 mil (skidor)
Halvvättern 15 mil (cykel)
Vansbrohalvan 1500 meter (simning)
Lidingöhalvan 15 km (löpning)

Träningen är i full gång!

I söndags var jag och Cina på Kalhyttan och åkte 10 km och igår 

Blev det 11.3 km. Jag har verkligen ingen teknik så det går så långsamt men vi märker att det går framåt i alla fall och balansen blir bättre och bättre och rädslan blir mindre och mindre. Men fy vad jag är rädd när det går nerför! 

Eftersom jag jobbat hela jul och nyår är jag ledig nu och då passade jag på att mysa lite extra med mina troll. 

Jag bjöd dem på pannkaksfrukost

och så lunch på kinan och en tur till simmhallen. 

Vi hade en mysig eftermiddag! Jag simmade 1000 m också, det var väldigt skönt för jag vaknade med en fruktansvärd träningsvärk efter all skidåkning.

Vi hade en jätte mysig eftermiddag tillsammans. Det ena som jag blev jättesur över var att något stal min duscholja, den jag fick av syster Tessa som jag skrev om i söndags. Jag vet vem det var men man kan ju inte liksom anklaga någon så känner jag. Fast jag över lever en duscholja det hade kunnat vara klockan eller telefonen eller något annat sånt. Fast men blir förbannad faktiskt! 

Korviga trosor!

När jag med hjärtat dunkande i bröstet stressar ut ur duschen och samtidigt försöker få på mig trosorna, på min inte helt torra kropp så de korvar sig på båda sidorna, känner jag plötsligt doften av den helt underbara duscholjan jag fick av min syster i födelsedagspresent. Vad var det hon sa syster: duscholja är bra om man någon gång inte skulle ha tid att smörja sig efter att man duschat..... någon gång inte skulle ha tid? Medan jag fortfarande sliter med att få trosorna på plats låter jag tankarna får vandra vidare. Vi är olika vi människor kan man ju bara än en gång konstatera. Jag råkade inte bara någon gång inte ha tid att smörja mig, jag har ju inte ens tid att torka mig. Det är det jag tror hon visste min syster, så duscholja måste vara den optimala presenten till mig!

Nyår, jul och skidor

Ja som jag skrev igår så har jag inte bara funderat på livet utan även på bloggens vara eller inte vara. Kanske en blogg ändå borde ha ett slut någon gång. Men så tänker jag på när jag ibland har skrivlust så texten bara blir längre och längre. Ibland när jag kommer i rätt sinnes stämning och bara kan låta orden flöda fritt på pappret. Det är då jag älskar att skriva. Däremot så kan jag tycka att det blir fel när det blir för långt mellan inläggen. Jag tappar liksom den röda tråden och det blir bara en massa upp stakning på vad vi gjort den sista tiden utan hjärta och känsla. Så det är därför jag nu bestämt mig för att blogga på ett nytt sätt. Detta nya sätt skulle starta idag och jag hade skrivit ett långt inlägg på telefonen medan jag drack mitt morgon kaffe och hade liksom den perfekta känslan tyckte jag…. så jag lyckades radera inlägget innan jag hade publicerat det. Fy vad sur jag blev och nu känns det inte riktigt lika lätt att hitta tillbaka till den där goa varma känslan eftersom jag är skitsur på telefonen, men gör jag helt enkelt ett nytt försök på datorn :)

Men kaffet smakade i alla fall utmärkt i den fina julklappen som jag fått av Linnéa

Jag är ledig idag och hade sovmorgon ända till 9:30. Det fanns inget som gjorde att jag var tvungen upp ens då men jag kände att jag sovit klart. Det finns nog ingen gång man uppskattar lediga dagar så mycket som när man jobbat väldigt mycket. December har verkligen varit en tuff måndag på jobbet för både mig och min syster. Stundtals har det känts som om man varit mer tid på Coopan än hemma faktiskt.

Jag har alltid varit och kommer alltid vara en mycket socialmänniska men något som jag märkt eller om det kan ha med åldern att göra är att jag har ett ensambehov. Jag har skrivit om det förut. Att ha såna där ”bara vara” dagar. Micke och jag hade en sån igår. Det är nog ganska många som har en sån dag 1 januari men vi valde att ha en sån dag. Vi hade den inte för att vi haft ett stort nyårsparty att vi inte orkade något annat utan för att vi valde att ta det lugnt. Självklart firade vi också nyår men på ett väldigt lugnt sätt. Vi åt trerättersmiddag tillsammans med familjen Rudnick, pratade, skrattade och sköt raketer.

Louise har lånat hem en systemkamera från skolan och lyckades fånga en del av det vackra skådespelet.

Vi skålade in 2015 i champagne. Linnéa gjorde fina mönster i luften med tomtebloss.    

Jag behövde verkligen denna ledighet nu. Hade nog inte hållit mycket längre till faktiskt. December är den stressigaste månaden på jobbet och när man har 6 barn är det också den stressigaste månaden hemma men jag fick ihop det. 

Granen blev klädd

Godis och fruktbordet var färdig 

Granen var så vacker! Riktig gran för att Gustav ska vara nöjd. Förmodligen också den finast gran vi haft. Han vet att hur man fixar saker den där mannen i huset. 

Till och med papperskrafset var på plats i taket. Det är Micke som kallar det för papperskrafs och vi har den här diskussionen varje går om deras vara eller icke vara. För mig är det jul, något som fanns i mitt hem när jag växte upp och även hos min farmor. Farmor hade dessutom girlanger i blanka glittrande färger. Jag stod under dem och fascinerades och tyckte de var så vackra. De jag har i taket själv är i papper och jag tycker de är vackra. Jag vet att jag förmodligen är ensam om att tycka det men nu älskar jag dem.   .

Julafton firade vi som vanligt ute hos farmor i Pardis. Hon är verkligen helt fantastisk som orkar stå och fixa julmat till oss alla. Hon fyller 86 år i februari. Det var också min 20:e jul hos farmor det är mitt livs längsta jultradition. På juldagen kom alla de våra hem, alla barn, mor, far och svärmor. Juldagen är lite stressig för oss men vi hjälps åt både Micke och jag och lagar maten.

Jansson, norsk julribbe och surkål, skinka, ägghalvor, mormors omeletter, min egen rödbetssallad, hemrökt lax från Vänern med hjotronsås, Mickes köttbullar, prinskorv, kalvsylta, min egen sillsallad och min inlagda sill, rullsylta och sist men inte minst en stor skål med ris ala Malta är vad som stod på julbordet hos familjen Larsson Nordling den här julen. 

Det har varit riktigt dåligt med träning under december. Nu är det färdigt latat, jag måste igång på allvar nu för i morgon är det bara 2 månader kvar till jag ska stå på startlinjen till halvvasan. 

Det är inte så lätt att åka skidor om det inte finns någon snö men skidpremiären tog jag i alla fall föra helgen ute vid Kallhyttan i -15°C. Det blev bara 3 km i den kylan. I tisdag blev det längre. Då var jag med min faster Ann och pappas Gudde till skidtunneln i Torsby. 

Jag och Gudde. 
Detta var en häftig upplevelse. Så har du vägen förbi Torsby och är sugen på att åka skidor, testa detta. Jag tror de har öppet från 1 juli till sista mars. Detta ska jag prova göra en gång i sommar i alla fall!

Anna och Gudde. -3°C är det i tunneln och det är både uppför och ner för. Riktigt roligt!

Nya bloggen

Förutom att fundera på livet och hur jag ska leva mitt. Har jag funderat på bloggens vara eller inte vara. Så nu startar jag ett nytt år Pillans hälsoår 2015 med ett nytt sätt att blogga. Min tanke är att ni ska få fler men kortare inlägg. Jag ska använda den fantastiska funktionen att mobilblogga! Så nu önskar jag er alla god fortsättning och ett nytt bloggår!