Julafton, juldagen och annandagen

Årets julkort! 

När jag skulle plocka upp glittret och ljuset till granen såg det som vanligt ut så här i lådan. 

Jag bannar mig varje år för att jag gör så. Varför lägger jag allt i en trulls? I år ska jag försöka tänka på det. Fast förmodligen kommer de se lika ut näsa år.  

Årets julgran är en av de finast vi haft tycker jag. 

På självaste julafton startade jag och syster med att spendera några timmar på Coopan så alla som är lika glömska som mig ska få en chans att handla ända in i det sista. 

Men klockan 13 stängde vi portarna och jag Micke och barnen åkte till farmor i Pardis. Efter att ha delat ut alla julklappar här hemma. 
Micke och jag fick den här bilden av Louise, Micke och jag i mangaversion vår bröllopsbild. Jag ska rama in den och ha den på väggen.

Jag firade min 21 jul hos farmor och att hon orkar är fantastiskt. Hon fyller 87 år i februari. Men så länge hon orkar och vill att vi ska komma kommer vi att åka dit. Det är viktigt för både barnen och henne! 

På juldagen är det fullt upp i mitt hem. Då bjuder Micke och jag de våra på julmiddag. Vi gick upp tidigt för det är massa saker att fixa. Det är mycket jobb men mysigt också. 

Micke är bästa sällskapet i köket. Jag älskar att laga mat med honom. Inte bara för att han har en väldigt bra struktur och när jag lagar med med honom blir det aldrig ett sånt där kökskaos som jag alltid orsaker när jag lagar maten själv. Han diskar efter mig och plockar undan, plus att det är väldigt trevlig att umgås med honom också! 

Klockan tolv kom mamma och Muffe och anslöt sig i matlagningen. Mammas årliga uppgift är att göra omeletter ingen kan göra räkstuvning som min mamma <3 

Klockan 14 serverades middagen vi blev 14 stycken i år

Lax, skinka, rullsylta, sillsallad, inlagd sill, ägghalvor, rödbetssallad, köttbullar, prinskorv, Norsk Julribbe, surkål och omelett. 

Zätts bebis vill fortfarande inte komma.  

Annandagen var vi i år hos syster Sandra. Vi brukar äta pizza på annandagen och vara hemma hos mig men jag jobbade även på annandagen så vi var hos Sandra i år. 

Det är enda dagen under julen som jag och alla mina systrar ses. Det är så himla mysigt tycker jag! Det är det bästa som finns mina systrar! 

Dagen för jul

Grannen står i vardagsrummet och hänger ut sig. 

Barnen ska få klä den sen i eftermiddag. I morgon är det julafton. 
Försmak av julen! 

Jag köpte en extra rullsylta bara för att det är så himla gott! 

Dagarna före jul är alltid så stressiga och det spelar nog ingen roll hur mycket jag gör och förbereder så är jag själv aldrig riktigt nöjd med min insats. Jag vill att det ska vara perfekt när det är julafton och Micke försöker övertyga mig om att det blir jul i alla fall. 

Alla paket är inslagna i alla fall och det mesta är förberett. Ända sen jag blev sjuk i början av december har jag legat efter med julstöket. Det har varit mycket på jobbet och jag har inte alls känt mig som jag ska. Jag känner igen symptomen det kallas stress. Jag får yrsel, koncentrationssvårigheter och minnet fungerar inte som det ska. Jag vet att när det blir så måste jag bromsa men så är det jul och hur bromsar man då. 

Så skulle jag lägga in sill här om dagen och får totalt hjärnsläpp!

Jag hällde sillagen kokhet på sillen. Det var bara att kasta allt sen! Det fanns liksom inga sillbitar kvar utan de hade löst upp sig! Jag har lagt in sill till jul i 20 år så jag vet att lagen ska svala men tydligen var det helt borta! 

Efter detta missöde fick Micke ansvara för köttbullarna!

Så nu är de också rullade, stekta och klara!

Micke och jag har köpt oss en varsin tidig julklapp! 

Det är så enkelt att byta telefon från en iPhone till en nyare iPhone men det är nästan så att känslan av ny telefon uteblir men allt krångel uteblir ju också! 

Vi väntar och väntar men Zätts bebis tycker om att vara inne i magen! 

Hon börjar blir trött på detta nu! 

Igår var barnen och handlade julklappar. Micke och jag gick och fikade undertiden. 

Jag fick pengar när jag fyllde år och för dem köpte jag två nya stenar till mitt pandora. De olivgröna är nya! 

Barnen har jullov så nu! Så himla skönt! 

Så mitt i all julstress har vi i alla fall hittat stunder av lugn. Kortspel på kvällen 7:an med hela familjen! 

ADHD, pappa och födelsedag

Snart vänder det och går mot ljusare tider bara fem dagar kvar nu! Som så många andra blir jag väldigt less på det här mörkret. 

Som jag skrev innan så var jag sjuk hela förra veckan. Jag fick faktiskt lov att ligga, vilket inte är något min rastlösa kropp är van precis. Fast har man 4 barn spelar det ingen roll att man är sjuk. Det finns vissa saker man måste göra än då som att laga mat och se till att de får vad det behöver. I torsdags fick jag ta till alla vad jag hade i medicinskåpet för att orka i väg till Karlstad. Det var dags för uppföljning på Linnéas utredning. 

Ja det är vad utredningen sa att Linnéa har. Det kom inte som en överraskning. Jag hade sagt att jag skulle bita av mig armen om jag hade fel så det känns skönt att slippa börja gnaga :) I sidan på den här bloggen finns en länk som heter ADHD/ADD om du vill läsa mer om det. Linnéas största svårigheter är koncentrationen.  

Jag har tagit beslutet att skriva om detta på bloggen även om jag lämnar ut både mig och Linnéa. Som förälder till barn med nevorpsykisktfunktionshinder får man ofta höra att man inte ska skriva om det, inte lämna ut barnen. Detta blir jag ganska upprörd över. Är det något ful som ska döljas som inte får finnas och som vi absolut inte ska tala öppet om? 

Det är klart vi ska prata om det och beskriva hur det är att leva med det och förklara att dessa människor är som alla andra men ändå inte. Det har fullt normal intelligens. Många har till och med högre intelligens än snittet. Se på min Lollo med sina 128 i iq bara som exempel. Det är inget fult som måste döljas. Döljer vi det så blir det något fult. Vi måste våga prata om det öppet. Det finns dem som har så mycket fördomar att deras barn inte få leka med andra barn om de har ADHD detta var en väninna till mig med om för en tid sen. Så kunskap är a och o och vi måste att sprida den. 

Själv har jag inte någon diagnos men hade den funnit när jag var liten så hade jag fått den. Så jag kommer att göra ett lite längre inlägg längre fram om hur det är och hur det fungerar eller inte fungerar. Jag måste bara vänta in motivationen för det. 

Den 10 december var det 5 år sen pappas olycka utanför Borlänge!

Då när det hände visste vi inte ens om vi skulle få behålla honom. Vi visste inte hur skadad han skulle bli om han överlevde. Den resan han har gjort är beundransvärd. Han har kämpat så hårt och vägen har varit lång men han har varit så duktig. Han visste nog inte ens själv att han hade en sån här styrka. Idag är han näst intill återställd, förutom att han har väldigt mycket mer metall inuti kroppen och inte kör lastbil längre. Jag tycker till och med att han är mindre tankspridd nu för tiden men det håller han inte riktigt med mig om. Fast lugnare och inte så uppstressad som min pappa alltid varit, det är han nu mer! Min fina älskade pappa! 

Fem dagar har hon kvar ni min Zätt! 
Bebis är fixerad och jag längtar efter att få snosa! Fast jag längtar efter en annan sak också. Jag längtar efter att få höra Lizettes upplevelser. Förlossning är ju den absolut största upplevelsen i livet. Det finns inget annat som kan komma i närheten av det magiska och smärtsamma med att föda barn. Därför är jag väldigt fascinerad av förlossningsberättelser.
Dessa fina fick jag av min Zätt i födelsedagspresent!

Detta kom min älskade make hem med på fredagen!

Jag måste ha varit en väldigt snäll fru :)

eftersom min make tyckte jag förtjänade denna. Den är så snygg så jag vet inte vad!

Penicillinet hade börjat verka men jag tror jag har en virusinfektion också. För snoran vill inte släppa. Varje gång jag blir förkyld tackar jag mig själv lite extra att jag slutat röka. För Astman är nog besvärlig som den är.

I lördags tog jag mig till jobbet fast det kändes tungt.

På kvällen var jag på julbord  med alla mina fina arbetskompisar på Coopan

God mat och massa prat och skratt! 

Nu har jag gått på långledigt. Jag behöver verkligen det nu. Jag är faktiskt jättesliten. Halsfluss, astma, snuva och fem tuffa arbetsdagar på rad tror jag förklarar varför. 

December är en jävla stress månad och jag tycker normalt sett om jul men jag hinner ju aldrig med något julmys och har egentligen aldrig gjort det. På julafton har jag alltid varit så slut att jag somnat i soffan till Kalle. Tänker varje år att i år ska det inte bli så. Förra året jobbade jag jättemycket i december. I år är jag väldigt mycket mer ledig och hoppas både hinna vila och mysa.  

Idag ska jag till stan och köpa de sista julklapparna sen hoppas jag kunna samla ihop lite krafter under den här ledigheten. 

Jag försöker också att inte stressa upp mig över att jag inte kan träna för jag kan inte det. Jag måste bli frisk först och det får ta sin tid.

Jag har tränat för hårt ett tag. Jag är ingen lagom människa utan för mig är det alltid allt eller inget. Jag är av eller på. Detta är typiska ADHD drag och kickarna endorfinet ger när jag tränar tycker min ADHD-hjärna om. Då får den ro och kan vila. Problemet är att jag är 39 år och inte tränat mer än i två och ett halvt år. Så min kropp håller inte för så hård träning som jag ger den. Jag tränar så hårt att resultaten går bakåt i stället för framåt. Att hitta en balans i detta är nu det viktigaste för mig. Fast först och främst ska jag bli frisk.  

Jag har aldrig kunnat vara lagom med något. Jag har gjort samma sak hela mitt liv och detta är något som jag måste jobba på. Jag kör alltid hårt med det jag håller på mig. När Louise och Emil var små jobbade jag så mycket att jag blev sjuk. Några år senare pluggade jag så mycket att jag blev sjuk och nu de senaste åren har jag tränat mig till både höftinflammationer, stressfraktur och utmattning. Fast just träningen har ju fått hela mig att må bättre så det vill jag fortsätta med fast det är dags att föröka göra det i lagom dos. 

Födelsedag, glass och halsfluss

På min födelsedag väckte barnen mig med frukost på sängen och sång. 
Jag fick den här vackra berlocken till min armband av Louise. Det kom faktiskt tårar i mina ögon när jag öppnade paketet. Det var skönt att få frukost på sängen och speciellt eftersom jag under natten blivit sjuk på riktigt. 

Så det blev inget jobb för mig utan en dag på soffan. 

Lizette kom ner och firade mig. Hon serverade mig glass och hjortronsylt och jag fick present. 

Natten till onsdag hade jag så ont i halsen att jag trodde jag skulle bli galen. Så det fick bli ett besök på vårdcentralen. Det visade sig att jag har halsfluss. :( Jag fick penicillin och jag hoppas verkligen att jag slipper psoriasisen som alltid följer efter en halsfluss för mig.  

Tyckte min onda hals behövde glass även på onsdagen. 

och detta var vad doktorn tyckte att jag behövde! Jag hatar att vara sjuk. Jag har inte tid med det här men som sagt det är ju bara att gilla läget. 

Jag är bättre nu men trött. Så jag ägnar mig åt stillsamma aktiviteter. 

Köpte en så kallad målarbok för vuxna på jobbet i måndag och jag måste säga att det passar bra när man är sjuk men jag tror det kan passa bra för att varva ner för mig också! 

Träningsvila, Swedish Grace och övningskörning

I morgon fyller jag 39 år och har alltså ett enda år kvar till 40. Mitt mål är att vara i mitt livs form när jag fyller 40. Det kommer jag att lyckas med, för det är jag redan nu. Med tanke på hur otroligt otränad jag varit innan i mitt liv är det inte så svårt att vara i sitt livs form när man fyller 40 men det är ändå ett mål och en känsla att kunna säga det! 

Fast just nu är jag inte alls i form. Jag är förkyld :( och anledningen till det är först och främst att Linnéa smittat mig men det är också vad min kropp ger men när jag inte lyssnar. I 2 veckor har jag känt mig ovanligt trött och sliten men det har jag inte lyssnat på utan kört på och tränat hårt och tufft. Träning har gått bra och i torsdags var jag på gymmet och körde mitt armpass!
Jag har aldrig provat att göra 1RM i bänkpress men 42,5 kg klarar jag 5 gånger i alla fall. Styrketräningen är så himla kul men jag har känt mig väldigt sliten efteråt de sista veckorna. Mitt stora problem men också min drivkraft är att jag inte lyssnar till latmasken inom mig. Jag kör på, jag kan pressa mig väldigt långt under ett träningspass och det är ju det som fått mig dit jag är idag. Fast att höra skillnad på latmasken och när kroppen säger ifrån är jag inte så bra på. 

I lördags genomförde jag ett träningspass trotts att kroppen sa ifrån. Både det korta benpasset hemma och löpturen var hemsk. Det var inte skönt, inte roligt och jag blev inte pigg efteråt som man brukar bli utan bara tröttare. 

Enligt RunKeeper hade jag sprungit så här :)

Jag var nykter jag lovar! Men frågan är om damen i RunKeeper  som håller ordning på tiden och sträckan var det? 

Eftersom jag nu är förkyld blir det träningsvila automatiskt och jag hoppas jag har lärt mig något av detta och lyssnar nästa gång! Jag har fått ett tips och det är att var fjärde vecka ska vara träningsfri när man är motionär. Alltså man ska fortfarande röra sig gå på promenader och så men inte träna hårt, tungt eller explosivt.  

Jag gillar IKEA men är det en sak som de inte har, så är det kvalité på sitt porslin. Jag köpte deras servis Arv som jag tycker är jättefin men som nästan på en gång såg förjävlig ut. Det blev fula märken av besticken, vita tallrikar med grå osymmetriska sträck är verkligen inte snyggt.  

Ofta är det så att man faktiskt får vad man betalar för! Nu har jag provat olika serviser från IKEA i 10 år och aldrig varit nöjd. Hade jag tagit alla de pengarna och lagt på en Rörstandsservis så hade jag förmodligen haft den kvar och den hade sett okej ut. Kollar bara på mitt fina uppläggningsfat från Rörstrand. Jag har haft det i 20 år och det var ett auktionsfynd så det är säkert lika gammalt som mig. Jag har kört det i diskmaskinen och visst det ser kanske inte nytt ut men det är fortfarande fint! Så därför bestämde jag mig för att köpa en Rörstrandsservis. 

För mig som  aldrig har beslutsångest har valet av servis "bara" tagit två år. Ingen kan beskylla mig för att inte tänka igenom besluten i alla fall :) Det blev Swedish grace snö från Rörstand. En Rörstandsservis kostar mycket så nu ska du få ett mycket bra tips av mig! När du handlar på COOP och spar poäng kan du använda dem och få avdrag i pengar på ett köp. Jag laddade mitt kort med 1000 kr i avdrag på ett köp och köpte tallrikarna på Mansion! 

Visst är det väll helt underbara? Jag valde de vita

Efter några dagar med gräsligt väder skiner solen idag. 

Det här fotot tog jag sist jag var på promenad idag blir det dock ingen promenad även om det ser härligt ut ute. 

Micke var på Judas i Löfbergslila arena i lördags. Jag var inte speciellt avundsjuk på det faktiskt!

Jag och Linnéa hade soffmys framför TV till IDOL-finalen. Vi har hejat på Martin hela tiden men jag kanske inte är helt opartisk då han är svåger till min lillasysters bästa kompis. 

Så var det då dags igen! Det har gått 5 år sen Lizette tog körkort och nu är det Louise och Emils tur. Alla tillstånd har kommit så vi körde första lektionen på parkeringen vid idrottsplanen. 

Vi började med dragläge,  att lära sig ratta och framför allt våga bromsa. Jag tycker de var väldigt duktiga. Fast det är läskigt att sitta bredvid och att åka i cirklar och ratta för mig som är så jävla åksjuk i bil är ingen bra kombo. Jag var tvungen att gå ut och andas flera gånger för att inte kräkas. 

Marklyft

Nog för att jag fortfarande är lite sliten men kroppen kändes helt okej i morse så jag gick till gymmet för att köra mitt ben pass. Första övningen på programmet är marklyft. Min absoluta favorit övning. Jag skulle inte prova några maxlyft på ett tag skrev jag efter förra lyftet på 80 kg men jag vet ju inte ens var min gräns går för så många lyft har jag inte ens gjort i mitt liv än. 
Provade 90 kg i dag och det gick. 90 var mitt stora mål och jag trodde det skulle dröja tills jag skulle fixa det. Nästan mål är 100 kg säger inte att jag kan det men jag har inte provat heller, det ska jag göra nästa gång kroppen känns så här bra. 

Jag kände mig som Hulken idag! När man pratar om träning och resultat så får man aldrig glömma att man bara tävlar mot sig själv. Vi har alla så olika förutsättningar och marklyft passar nog mig om man säger så. Jag gillar att springa också men jag är inte byggd för det för jag är för tung helt enkelt om man ska vara ärlig. Knäböj körde jag också idag men det är inte alls lika kul för jag är inte alls lika stark i det som i marklyft. 

Adventsfika, fullt upp, och lite löpning

Detta är vad som återstår av snön :( Det är faktiskt väldigt trist att den regnade bort tycker jag. Fast än har regnet inte kunnat rå på Linnéa stora snöboll.

Årets jobbigaste månad är snart slut och i det stora hela tycker jag att det gått väldigt bra i år. Egentligen skulle man ju ta och resa bort sista veckan i november. Tror jag ska försöka göra det nästa år. För då fyller jag ju 40 år också!

Idag har vi firat advent här i huset. 

Lizette och Urban kom hit på fika och vi hade en mysig första advent. Trotts att jag haft jobbhelg har jag haft en lugn helg om man jämför med hur min lediga vecka har varit. 

Den har varit så sjukt stressig, så på torsdagkväll putsade jag fönstren när det var mörkt ut och grinade av utmattning medan jag strök julgardinerna. Det är då man ska lägga ner och vila men sån är inte riktigt jag tyvärr. Fast jag gjorde bara ordning köket sen vilade jag faktiskt.  

Måndagen jobbade jag 10-19
Tisdagen skulle bli en lugn dag så jag startade med ett hårt styrkepass. Jag tror jag hade ätit för lite för efteråt var jag helt svimfärdig.  

Fast det blev ingen vila för Gustavs hand började bli alldeles blå efter att han cyklat omkull och Louise ringde från skolan och hade tandvärk. 

Gustav fick en tid på röntgen och Louise hos tandläkaren. Louise fixade besöket själv och Gustavs hand var tack och lov inte bruten. Gustav och jag passade på att storhandla innan det bar av hemåt och fixa mat. 

På onsdag var det dags för handledarkurs  

för att få övningsköra med de här två trollen. 

En 4 timmar lång kurs som jag gått en gång förut med Lizette men man måste förnya detta var 5:e år. 

Torsdag var det föräldrasamtal för Emil på skolan i Karlstad. Senare på eftermiddagen åkte hem och hans klass till Dream Hack vinter. Lousie åkte på konvent i helgen

Klädd för en Nordpolen resa såg hon ut när hon åkte.

Efter jobbet på lördag blev det en löptur i alla fall. 

Jag är sliten faktiskt! tumme ner för det! 

Skidpremiär, marklyft och vinter

Jag är så jävla sliten efter tre nätter med dålig sömn. Varför jag sovit så dåligt vet jag inte men nattsömnen har varit en katastrof de senaste nätterna. Idag känns hela jag skör som om det inte går att pucha mig till något och det ska jag faktiskt inte göra heller jag ska vila och bara vara. Lizette och Ubbe kommer och fikar. 

Igår var det premiär! Första skidturen för säsongen. Det blev 10,4 km i Torsby skidtunnel tillsammans med Peter och Cina. 
Det enda felet med tunneln är luften som är väldigt torr och gör att jag med mina astmatiska lungor får världens jobbigaste hosta efteråt. 

Det här träningsveckan har varit bra men med grymt mycket träningsvärk.  
Tog 80 kg i marklyft i torsdags! Nu ska jag köra på ett tag och inte prova några maxlyft. Det är bara så himla roligt! Det ska bli spännande och se hur jag kan utvecklas i detta för man skulle kunna säga att 80 kg är min utgångspunkt. Jag har inte tränat detta förut utan 80 kg är ju mitt första riktiga maxlyft. Så man skulle nog kunna se det som att jag har en bra grundstyrka faktiskt! Jag har liksom aldrig varit liten och klen utan robust. Magnus brukade skämta med mig och säga att jag är byggd som en rysk kulstöterska och det ligger kanske något i det faktiskt :)  

Vintern har kommit också helt plötsligt blev det snö och kallt och man är inte riktigt van än. 

Jag har hunnit med några promenader under veckan också! 

och visst är det vackert!