Rutiner, jobbhelgen och kräftor

När jag vaknade i morse funderade jag på om det verkligen på riktigt kunde vara måndag? Det kändes som om någon hade stulit en dag från mig för helgen kände så himla kort. Livet går verkligen i 180 och jag har svårt att få tiden att räcka till. Det är liksom något som ska göras hela tiden och den kommande veckan är inget undantag.

Jag har varit och styrketränat ett par gången men jag tycker det är svårt att komma i väg efter jobbet. Jag har alltid tränat det första jag gör på morgonen och det trivs jag väldigt bra med.


Jag måste dock vänja mig med att träna på eftermiddagarna, för om jag bara ska träna när jag har lediga förmiddagar kommer det inte bli så mycket träning precis. Jag har också lite svårt med motivationen just nu men jag försöker att inte få panik över det, så länge jag i alla fall går 1 timma om dagen.

När livet är fullt av måste och att göra saker, så är det tur jag har hjälpsamma barn.

Min Lollo vet vad som gör mamma lycklig hon.

Förra lördagen jobbade jag och det var en av de värsta helgerna jag varit med om. Jag var på riktigt så slut när jag kom hem att jag bara blev sittande i soffan och stirra rakt ut. Det hade varit så stressigt att jag kände mig sjuk. Jag orkade inte ens ut på en promenad

Utan jag kröp ner i ett bubbelbad men bubbeldricka och en podd.

Arbetsbelastningen och beslut som man måste ta på kort tid, samtidigt som du vet att ju längre tiden går ju längre sitter någon gamla tant/farbror och väntar på hjälp. Vissa dagar är mitt jobb faktiskt näst intill omänskligt. Stundtals kände jag hur det krampade i magen på mig just när det är helg. Man är bara två som jobbar och då jobbar man ut mot 10 verksamheter. En verksamhet ringer och undrar om man fått tag i en vikarie samtidigt som man jobbar med 4-5 andra verksamheter och försöker lösa. Som sagt något stressigare har jag aldrig jobbat med. Fast bort ser man från dessa dagar som tack och lov bara är var fjärde vecka har jag ett väldigt roligt och varierande jobb.

Trotts att helgen var supertuff så har jag i alla fall förmånen att veckan där jag jobbar helg efterföljs av en vecka med bara tre arbetsdagar.

En sån vecka hade jag alltså förra veckan.


Nu vet jag inte i hur många blogginlägg jag tjatat om att det är sån skillnad på att jobba med det jag jobbar nu mot förut. Kanske är det så att jag egentligen inte är så anpassningsbar som jag tror eller så tar det bara längre tid ju äldre man blir att anpassa sig.

Jag längtar faktisk galet mycket efter att barnen börjar skolan och att få nöta på vecka efter vecka, skapa en vardag så att när det sen blir något annat så blir det inte hela världen för man har en struktur, en grund att utgå från. Veckoplanera på söndag, veckohandla på torsdagar, träna på bestämda dagar osv. Jag är kanske inte helt normal som tycker att när det är vardag är livet som bäst!! Det är ju då som guldkornen som finns får extra stor betydelse.


Guldkorn för mig på hösten är utan tvekan att få plocka svamp.

Micke hade sin enda semester vecka för det här året förra veckan och mitt i allt det har min bil stått på verkstad, så det dagar jag jobbade blev Micke låst hemma. Han var väldigt glad att jag inte jobbade var enda dag om man säger så. Det blir lite mer fixande och trixande att bara ha en bil men det går. Micke åkte och spelade golf i Grums och jag passade på att hälsa på min lillasyster. Min fina underbara lillasyster som jag umgås på tok för lite med och som flyttade alldeles för långt bort.

Det var som rena julafton att vara hos henne, hon är så duktig på att virka och jag fick massor av dukar av henne. De är så fina! Tänk att kunna sånt där som att måla och handarbeten, jag är så imponerad av de som kan. För själv kan jag verkligen inte. Jag fick inte förmågan att jobba med mina händer på det sättet. 

Den här helgen som var skulle Micke i väg på det årlige kräftfisket och jag tog en spontan tripp till Heidi på fredagkväll.


Vi hade en jättemysig kväll med massa prat och skratt och nya träningsplaner.

Micke skulle ha varit borta hela helgen men kom hem redan natten till lördagen

och hade med sig lite småkryp hem. Jag äter alltid en kräfta per år av tradition men jag gillar faktiskt tillbehören mycket mer än kräftorna. Någon kräftfest är inte inplanerad än.

När barnen börjar skolan är det ju alltid en massa saker som behövs inhandlas. För de växer som ogräs under sommaren.


En shopping dag sitter ju aldrig fel. Vi tog med oss mormor också. Linnéa som ska med skolan till Dovre och fjällvandra fyndade jag ett par riktigt fina vandringskängor åt på STADIUM för bara 249 kr de hade kostat 999 kr 

Jag är ju lite rastlös av mig för det mesta så det blev en tur till skogen på söndag eftermiddag. Nu har trattkantarellerna börjat att komma. Det är min favorit svamp att plocka.

Sommar, förlovningsdag och Pokémon

Startar bloggen med att bjuda på en liten selfi från gårdagen! 
Jag är verkligen inte gjord för att gå upp 05:00, tänkte att jag skulle vänja mig och kanske kanske är det lite lättare nu men det är marginellt. 

Idag är jag ledig och har haft sovmorgon! Jag vaknade i och för sig klockan sju men gick inte upp förrän halv nio, så himla skönt! 

Så var vi inne i augusti och skolstarten för mina barn närmar sig. Jag tycker det ska bli ganska skönt att komma igång med vardagen igen. Jag längtar efter den kalla luften och höstlöven. 

För jag gillar nog inte sommaren så mycket egentligen. Sol, bad och lata dagar gillar jag men det är ju sällan så sommaren ser ut. Istället är det en massa krav på att man ska göra en massa saker hela tiden. Sen undrar jag om sommaren egentligen inte är som bäst när man i maj går och längtar efter den?  

Hela det här landet är ju ett stort undantag på sommaren. Inget behöver fungera utan man kan skylla på att det är semester. På mitt jobb har vi det skittufft, för att det är sommar och då får vi de tröstande orden: snart är det slut på semestrarna då blir det bättre! Ja det hoppas jag verkligen!!! 

Jag har ett roligt jobb men det är verkligen jättetufft. Det fattas folk över allt, vi går kort på personal på min avdelning plus att själva rekryteringen tar mycket mer tid än det brukar för att det som sagt fattas folk i alla verksamheter under sommaren. 

Det jag behöver lära mig är att stänga av, att det inte får ta för mycket energi. Att inte bli arg och irriterad över hur folk beter sig. Fast jag undrar ju vad det är för fel på folk som ringer och sjukanmäler sig och som sen lägger ut bilder på socialamedier att det är på sjön och fiskar eller på Kålmorden med sina barn!!

Det är då den åter igen kommer till pass, sinnersro bönen!

"Gud, ge mig sinnesro att acceptera det jag inte kan förändra, mod att förändra det jag kan och förstånd att inse skillnaden."

Jag är nog faktiskt lite bitter över att jag inte haft någon längre semester i år. 

Jag är lite gnällig just nu, jag känner inte helt igen mig själv. Livet är upp och ner men när det är ner så blir jag så analytisk. Vilket jag i och för sig alltid är men vid mina downs så är jag värre analytisk än vanligt. Jag försöker dock att tänka på att om man inte hade några downs så skulle man ju heller inte ha några ups och när jag har dem brukar jag ju känna en euforisk lycka som kolsyra i kroppen. Det är ju så att det ena ger det andra och en sak som jag har kommit fram till är hur viktigt det är att vara här och nu. Att inte fundera så mycket på hur det ser ut sen livet. 

För det vi har är nuet inget annat har vi. 

I söndags var jag barnvakt åt min lilla Ellie bebis <3 
Fast jag hade äran att umgås med lilltjejen även på lördagen. Vi tog en tur till Bjurbäcken och fikade.

Sen hade jag fullt hus

Det är då jag trivs som bäst. Det är så här jag vill att det ska se ut. Alla de mina hemma. 

och få dricka lite bubbel med min Zätt <3 

Den 26/7 hade Micke och jag varit förlovade i 10 år

Det firade vi genom att glömma bort det. Att vi är lika glömska Micke och jag tror jag är det bästa med oss. Vi anklagar aldrig varandra för att någon glömmer något. Vi har heller inte minne nog att vara långsinta. Så ingen av oss surar speciellt länge över något. Fast förlovningsdagen ska vi fira längre fram om vi inte glömmer det förstås!

Med den här bilden vill jag säga äntligen! 

Jag inser med mitt nya jobb och mitt nya liv att om jag vill träna lika mycket som förut så kommer det kräva lite mer planering. Jag kommer rent av inte kunna få till lika mycket träning. Jag jobbar med en plan just nu. 

Huvudsaken är att jag får till mina promenader tills den är klar.   

Jag håller i mitt Pokémon spelande, tycka vad man vill om det men faktum är att det där spelet i alla fall gjort att jag gått 1,5 mil i veckan i ett helt år. 

Asphyttan, båttur och studentboende

Nu är det ju inte så att jag saknar något i livet precis. Utan jag tillhör de lyckligt lottade här i världen men om jag skulle få önska mig en sak, så är det att vara morgonpigg. Det har helt klart blivit bättre med åren men jag känner inte livet i mig när jag vaknar precis. Jag hoppas jag ska vänja mig med de här tiderna snart. Utmattningen som jag drabbades av efter Vätternrundorna och den intensiva jobbperioden som följde efter, vill inte släppa taget om mig helt. Jag känner att det går framåt och nu när jag drar igång med träningen igen är jag övertygad om att det blir bättre.

När Micke och jag fyllde år fick vi en väldigt fin present av våra vänner. En övernattning med mat, bad och bastu på Asphyttans B&B

Vi hade en så himla mysig kväll. Jag rekommenderar verkligen ett besök hos där. Ligga i ett varmt bad och dricka lite vin och se skogen!

Vi har verkligen haft en bra helg. När vi kom hem från Asphyttan i lördags fortsatta Micke med grunden till växthuset och jag gjorde en storpasta sallad att ta med ut på eftermiddagens båttur.


Tanken var att jag skulle ta årets första dopp men jag var så himla frusen av att åka båt trotts att det faktiskt var ganska varmt. Det blev tillslut bara Linnéa som badade men hon å andra sidan hade ju badat även om det legat lite is på vattenytan. Det blev glass vid Prästbäcken innan vi åkte tillbaka hem.

På söndagen startade vi upp projektet bygg ihop växthuset. Micke fick de av mig när han fyllde år.

Vi blev inte klara men vi är en bit på väg i alla fall.

Den här tjejen kom på besök också. Det är inte klokt vad man längtar efter henne när man inte sett henne på ett tag.
På kvällen fick det bli en liten fisketur.  

Jag fick som vanligt inte en enda fisk men det gör inget. Det var ganska skönt att bara stå där och glo. Tid för reflektion.

Louise har kommit in på Örebro universitet och vi började leta bostad på en gång eller Louise ställde sig i bostadskö redan när hon sökte utbildningen. Universitetet har bostadsgaranti men då vet man ju inte alls vad man får. Vi blev ganska snabbt varse att det inte skulle bli så himla lätt att hitta någon bostad. Hur som helst hittade jag ett privat företag på Blocket som hade några rum kvar från december, Louise börjar ju i augusti men december är bättre än ingen bostad alls. Så vi skrev ett brev till dem. Som ett rent mirakel hade de fått ett sent avhopp och ringde till Louise. Så nu är det ordnat!  

Jag är så glad för hennes skull! Nu har både hon och Emil ordnat med boende inför hösten.

Det är så här den är livet väg. Den förändras hela tiden och det är bara att hänga med. Fast egentligen är det skitjobbigt. Jag är så glad att det går bra för mina stora barn och att de är självständiga och kloka människor. Fast mamma hjärtat skriker och vill att de ska vara kvar hemma. Det är tur jag har Gustav och Linnéa kvar hemma ett tag till  

och att jag har katten :) Hur som helst så är det på många sätt och vis ett nytt liv som väntar oss till hösten.

Jag kommer få väldigt mycket mer tid med bara två barn hemma och frågan är vad jag ska göra med tiden. Jag jobbar ju i och för sig mycket mer och när jag tänker efter så var kanske det helt rätt tid att börja heltid igen. Jag är i och för sig inte så orolig att jag ska få massa tid över. Det brukar liksom inte vara så att jag drabbas av dötid. För har jag tid över så brukar min rastlöshet ordna nya projekt åt mig hela tiden.

Sen har jag jobbat över var enda dag den här veckan på jobbet så fortsätter det så här kommer jag nog inte bli så värst sysslolös.
 
 

Vinkväll, Liseberg och Falu Koppargruva

Jag vet inte när jag var så trött och sliten sist som jag var när jag skrev i måndags. Nu har jag haft en veckas semester och jag hade förmodligen behövt fler veckor om det skulle vara optimalt men nu blev det inte så i år och då får man göra det bästa av situationen. Min förhoppning är att Micke och jag ska kunna ta en vecka till hösten. Jag vill väldigt gärna tillbaka till Teneriffa.

Jag tycker själv att jag utnyttjade min semester vecka på ett bra sätt. Jag hann med både vila och roligheter. 


Vinkväll med min Therése på söndagen efter jobbet borde jag kanske bokat in en annan kväll men fast jag var trött så är det alltid så roligt att ses och jag får alltid energi av att spendera tid med henne.

På tisdag tog jag med mig mina flickor, min syster och hennes dotter till Göteborg. Jag hade bokat ställplats i Partille.

Det var kanske inte den mysigaste ställplatsen i världen men den fyllde sin funktion. 295 kr/dygn, det fanns el, toa, dusch och möjlighet att tömma både latrin och spilltank. Det var nära till bussen, som tog 25 minuter in till Liseberg. För det var så klart det som var målet med hela resan.

Finast tjejerna!

Medan barnen åkte karusell så tog jag och syster det lugnt. Vi tittade på folk, drack vin och pratade. Verkligen en bra sysselsättning som inte är allt för betungande.

Fast är man på Liseberg får man ju lov att åka något i alla fall och eftersom jag är så jäkla åksjuk, går allt som gungar och snurrar bort. Helix har jag åkt förut och jag måste säga den slår de flesta berg och dalbanor tror jag. Den här gången vågade jag titta nästan hela tiden.  
Vi avslutade kvällen på en sushi restaurang

Ni som hängt med här ett tag vet att det är det bästa jag vet!

Det var så skönt att komma i väg på något riktigt roligt. Jag behövde verkligen det efter allt jobb som varit!
Jag tog en lång promenad på torsdagen. Jag gillar inte omställningar i livet kan jag konstatera. Jag vill nog att allt ska vara som det är så att jag vet hur det ska vara. Att jag har jobbigt med förändringar tror jag beror på hur mitt liv har sett ut. Jag har haft några stora tuffa förändringar som inte varit självvalda och hur mycket jag än trivs och är glad för att jag har ett nytt jobb., så var det inte jag som valde att byta jobb. Någon annan har bestämt det åt mig, sen betyder inte det att det är negativt.

Jag tänker på att jag måste ge allt lite tid, så att jag hinner med. Det går inte så fort att bygga en ny vardag när man står inför helt nya förutsättningar. Jag har inte ens hunnit landa i allt det nya. Plus att det varit så mycket ett tag att jag inte riktigt har haft tid att reflektera eller återhämta mig.

I helgen åkte jag och Micke på en liten semester och vilohelg

Vi tog husbilen och åkte i väg på fredagkväll. Micke visa mig platser runt om i trakten där han varit mycket på somrarna som barn.

Detta var vad vi vaknade upp till på lördag morgon. Jag är så glad över min lilla skruttiga husbil. Det finns en speciell lukt inne i bilen, det går inte säga vad det luktar men för mig luktar det lugn och harmoni. Jag älskar den lukten.

Efter frukost åkte vi till Ludvika och sen vidare till Falun 

Vi besökte koppargruvan tillsammans med Mats och Rosie. Gruvan var väldigt intressant tyckte jag.

Vi avslutade dagen med mongolisk buffé

Innan vi åkte hem på idag hade vi beställt tid för Thai massage

Det var faktiskt helt fantastiskt skönt. 

Nu är det slut på denna enda semestervecka jag har i år och jag tror jag fått vila och återhämtning så jag är redo för en ny arbetsvecka. 

Slut, stopp och utmattad

Nu ska jag berätta hur man kan göra om man vill köra helt slut på sig själv på fyra veckor. Några saker man behöver: en student, en cykel, ett heltidsjobb, ett barn som ska flytta till ny lägenhet. Sen är det också bra om du inte har några lediga dagar eller i alla fall väldigt få. 

Här kommer snabbguiden. Börja med alla förberedelser inför en student, ha studentmottagning, dagen efter packar du husbil och åker med den ner till studentbalen för att sen åka vidare till Motala. Där ställer du upp din husbil och cyklar sen 15 mil på din absolut bästa tid någonsin! Sen vilar du en dag innan du åker hem och tvättar, städar och förbereder skolavslutning för två barn till.

Sen åker du tillbaka till Motala och cyklar 30 mil på din absolut bästa tid och prestation någonsin. Efter det åker du hem och jobbar och planerar midsommarfest för 30 personer, du handlar, fixar lekar och lagar mat. Sen går du all in på midsommarfesten och vaknar bakfull med blåsor i hela munnen.

Veckan efter hjälper du ett barn flytta, du packar och fixar och trixar på din enda lediga dag den veckan. Sen jobbar du igen och nästa lediga dag veckan efter tillbringar du och dina barn på resande fot med massa skoj men också mycket tufft och många sorgliga minnen. Du avslutar sen med den absolut galnaste jobbhelgen man kan tänka sig. Som du sen avslutar med en trevlig vinkväll med din bästa vän fram till klockan 02 innan du sen går på en veckas semester. 

I morse orkade jag inte ur sängen. Det gick inte och då är jag ändå ganska så envis. Jag är så bra på att ge andra råd men att följa dem själv är jag inte så bra på tyvärr.  

Jag är på riktigt helt utmattad och slut körd och det inser jag nu. Jag är inte sjuk, det är ingen utmattningsdepression men jag vet att jag blir sjuk om jag inte stoppar upp nu.

Jag inser också att jag kört på lite för länge att det inte kommer räcka med att vila ett par dagar. Inser att det kommer ta ett tag ett komma igen. 
Jag har nog aldrig varit i så stor behov av en lång semester men nu har jag ingen i år. Så jag får helt enkelt tänka om och göra upp en plan för att bli mig själv igen. 

Promenader som jag älskar och sömn. 

och så tid med de mina!

Jobb, födelsedagen och löpning

Regnet öser ner och när det gör det så känns det inte som att det spelar någon roll att jag jobbar helg. Morgonen har varit lugn på jobbet men däremot hade vi fullt upp igår eftermiddag med helg rekryteringen. Så vi håller tummarna för att ingen ringer sig sjuk idag
 
 men jag sitter här beredd!

När jag går av på söndag klockan 13.00 har jag en hel veckas semester!! Jag vet inte om det på var en så smart idé att jobba igen den veckan jag var ledig för Vätternrundorna, jag borde kanske tagit ledighet utan betalning. För att jobba igen tid när man redan jobbar heltid har varit tufft men nu är det gjort eller snart gjort i alla fall. Sen räknade jag inte med att jag skulle bli så sliten efter Vätternrundan heller. Som det känns nu så blir det ingen mer hel Vätternrunda för mig. Jag har bevisat att jag kan cykla den och har nu gjort det två gånger. Det är en av de häftigaste upplevelser man kan vara med om men det var inte riktigt värt hur jag mått efteråt. Jag blev så sliten att jag kände mig sjuk. Fast jag säger inte att jag inte kommer göra det igen men i alla fall kommer jag inte cykla själv någon mer gång.  
 
Jag har nu varit på mitt nya jobb i två månader och jag trivs superbra. Det har varit mycket att sätta sin in i men jag tycker det går jättebra för mig.

Om Magnus hade levt skulle han ha fyllt 50 år den 5 juli.


Varje år har barnen och jag firat hans födelsedag genom att gå ut och äta. Det gjorde vi även i år. Barnen fick välja en varsin blomma som vi satte på graven och sen åkte vi till farmor. Det blev en fin dag på alla sätt.
 
När jag jobbar helg så slutar jag ganska tidigt, så i söndags fick jag besök av den här tjejen. Min lilla Ellie bus ❤️.

Hon gillar att vara i lekparken och det gillar hennes bonus mormor också!
 
Det börjar bli högtid att sätta sig ner och göra en träningsplan för de kommande veckorna. Jag har två månader per år som jag har träningsvila. Det är nu från mitten av juni till mitten av juli och så december. Återhämtningen är lika viktig som träningen och att bestämma i förväg att man ska ha träningsvila funkar jättebra för mig. Nu när jag ska igång igen lutar det åt att det blir fokus på löpning ett tag. Gymmet känns inte lika lockande sommartid. När hösten kommer brukar jag har ett väldigt sug efter att få gå in i gymmet.  
Jag gjorde en 5 km tur igår och det kändes väldigt bra! Löpning är en bra träningsform just för att det går ganska snabbt att riva av ett pass. Fast det svåra med löpning är att få kroppen att hålla. Jag som egentligen är för tung för att springa måste vara väldigt försiktigt och det är det som kommer bli min stora utmaning. Träningen känns extra viktig nu när jag har ett mycket mer stillasittande jobb.
 
Jag har fått en ny passion, hemgjorda grillade hamburgare!

De ser inte så mycket ut för världen dessa men jäklar vad goda de var. Jag fin hackade jalapeños, lök och vitlök

Apropå goda saker så ska jag rekommendera en av mina favorit Cavor till er!

Du fyller glaset med frysta jordgubbar och sen Cavan, det är lyx tycker jag!

En annan lyx är att ha bubbelvatten hemma. Jag begriper inte att det ska vara så svårt att köpa nya kolsyrepatroner när det är slut. Fast det är tydligen jättesvårt för i min familj kan det ta flera månader att få dem utbytta!

Vilket gör att när man väl varit in och köpt nya känns även bubbelvatten som rena lyxen.